Är det lönsamt att driva HVB-hem?

Ja, ett HVB-hem kan vara lönsamt, men marginalen är inte gratis. Den beror på tre tal som du delvis styr själv: dygnspris, beläggningsgrad och kostnadsnivå. Här är hur ekonomin faktiskt fungerar, utan skönmålning.

Så kommer intäkten in

En HVB tjänar pengar genom ett dygnspris som den placerande kommunen betalar per person och dygn, enligt ett placeringsavtal. Det finns ingen offentlig fast prislista. Priset sätts i upphandling och förhandling, så marknadskännedom och en trovärdig verksamhet är direkt kopplade till vad du kan ta betalt. Se dygnspris och beläggningsgrad i ordlistan.

Beläggning avgör allt

Kostnaderna är till stor del fasta: personalen måste finnas där oavsett om alla platser är fyllda. Det är därför beläggningsgraden är den enskilt viktigaste hävstången. En tom plats kostar nästan lika mycket som en belagd, men ger ingen intäkt. En vanlig planeringsuppskattning är att en verksamhet med omkring sex platser behöver cirka 60 till 70 procents beläggning för att nå break-even.

Beläggningen byggs dessutom upp gradvis. Räkna med en upptrappning under det första året snarare än full beläggning från start, och se till att startkapitalet räcker för gapet. Se vad det kostar att starta HVB.

Vad blir kvar?

Marginalen är skillnaden mellan dygnsprisintäkten och kostnaderna, där personal med 31,42 procents arbetsgivaravgift dominerar. En verksamhet med stabil beläggning, rätt bemanning och kontroll på lokalkostnaden kan ge en sund marginal. En verksamhet med låg beläggning eller överbemanning gör det inte. Lönsamhet är med andra ord en följd av god drift, inte något som kommer av sig självt.